Lyssna på dialogen:
Gå lidjin káfav juhkam, de juo lij sjevnjudam ja de boanndi galgaj
mállásav biedjat. De tsåkkåj stuorra dålåv ja stuorámus rujtav
riggáj gatsostij.
Stuoráp muorajt mejt sij goade sisi giessi ja guovddelij biedji,
dajt skuolkkán gåhttju. Unnep muorajt mejt sij skuolkáj guorraj
biedji vaj buorebut buollá, dajt tjierggamin gåhttju. Uksagietjen
la daj sadje ja jus la tjierggamijs enas, de dav hårren gåhttju.
Stuorak hårre viertti årrot. Sáme má dárbahi nåv sieldes edna
muorav. Håre guoran la áksjo ja stuorra såga, mejt häjmmolattja
timbarsågidijn adni.
Susanna Kuoljok-Angéus: Sámij lunna. Låhkåmbiehke K.B. Wiklunda girjes Lärobok i lapska språket. 1981 (med smärre ändringar)
Lulesamiska | Svenska | Lyssna |
---|---|---|
guoktalåkvidát -vidád- |
tjugofemte | |
sjevnjudit | mörkna, bli mörkt | |
máles mállás- | kok; måltid | |
dålå:v tsåggåt kk | lägga ved i elden | |
stuorámus ss s | störst | |
rujtta jt | gryta | |
rigge kk | kedja eller kätting av järn | |
gatsostit | hänga upp i eller på ngt; ill. | |
stuoráp stuorábu- attr. stuoráp | större än ngt: elat. | |
majt ~ mejt asg., apl. av mij | vad, (vad) som | |
sij | de fler än två | |
giesset s | dra; rymma om kärl eller plats | |
guovddel | mitt mitten av ngt | |
skuolkká lk | långt vedträ vanl. för öppen eld | |
unnep unnebu- attr. unnep | mindre | |
guorraj postp., adv. | till platsen bredvid, nära, intill, invid | |
buorebut adv. | bättre | |
tjiergav tjierggam- | vedträ kortare och smalare än skuolkká | |
giehtje tj | ände, ända; spets | |
uksagiehtje tj | dörrända, platsen vid dörröppningen | |
daj gpl. av dat | deras | |
enas oböjl. | mycket, många, stor mängd | |
hårre r | hög, hop, samling | |
stuorak stuorag- ej attr. | stor jmr. stuorre | |
vierttit | måste, vara tvungen | |
sieldes sälldás- attr. sieldes | förskräcklig | |
sieldes adv. | förskräckligt, väldigt; mycket | |
så:ga | såg | |
häjmmolasj häjmmolattj- | hemmansägare, gårdsägare | |
timbar timmbar- | timmer | |
så:git | såga | |
timbarså:gidijn | när timmer sågas |